Denna bakgrund har lett till en utbredd skepticism kring USA:s motiv bland de iranska folket. På samma sätt formade den iranska revolutionen det amerikanska folkets syn på Iran som en fiende i USA, särskilt som ett resultat av att amerikanska medborgare hölls som gisslan i Iran i över ett år. Förhållandena mellan USA och Iran försämrades ytterligare när USA stödde Irak under Irak-Iran-kriget på 1980-talet. (Läs mer om den konfliktfyllda historien mellan USA och Iran i tidslinjen längst ner i artikeln). Flera attacker mot oljetankfartyg i internationellt vatten utanför Iran sommaren 2019 bidrog till att konflikten mellan USA och Iran eskalerade.
Iran vs. USA på radion live streams | Fotbolls-VM 2022
Att bryta avtalet skulle undergräva FN:s betydelse samt internationell rätt. Ryssland är det land som tydligast står på Irans sida i konflikten och har haft nära band med Iran i många år. Kina vill också bevara kärnkraftsavtalet och är kritisk till USA:s sanktioner mot Iran men har antagit en alltmer försiktigare position jämfört med Ryssland. FN:s roll i konfliktenEfter ingåendet av kärnkraftsavtalet med Iran antogs avtalet enhälligt av FN:s säkerhetsråd den 20 juli i resolution 2231 (2015).
Varför handlade den iranska revolutionen om USA? Under åren före revolutionen 1979 var USA för diktaturen i Iran. Detta klargjordes för det iranska folket efter att USA och Storbritannien planerade och stödde en kupp mot Irans första demokratiskt valda premiärminister Muhammed Mossadeq 1953. Under åren före och efter kuppen stödde USA och Storbritannien den iranska diktatorn, Shah Muhammad Reza Phavlavi. 1979 års revolution, som tog bort shahen från makten, sågs därför av många iraner som en befrielse från brittisk och amerikansk imperialism.
Kuppen påverkade iranska attityder till USA och bidrog till den iranska revolutionen 1979, som sågs som en befrielse från den amerikanska imperialismen. Shahen av Iran störtades under revolutionen som bröt ut i landet 1979. De nya makthavarna, med den religiöse ledaren Ayatollah Khomeini i spetsen, satte religionen i centrum för politiken och förde en fientlig anti-amerikansk retorik där USA kallades "den store Satan". En ny diktatur växte fram, en som var oberoende av västerländsk dominans, men som samtidigt införde en form av islamistiskt styre i Iran. Under den iranska revolutionen togs amerikanska medborgare som gisslan i Iran.
Foto: AP Photo ISNA. Andra staters intressen i konfliktenEuropeiska länder har ekonomiska och strategiska intressen som pekar åt båda hållen. USA är EU-ländernas viktigaste allierade och representerar en stor marknad för europeiska företag, detta till skillnad från Iran. Samtidigt är Europa intresserat av att undvika krig med Iran. Stormakter som Tyskland och Frankrike har inte samma konfliktfyllda historia med Iran som USA (och till viss del Storbritannien). Många europeiska länder, som inte har den militära styrka som USA har, är övertygade till att respektera kärnvapenavtalet med Iran eftersom det är ett internationellt avtal med tydlig förankring i FN: s säkerhetsråd.
FNs atomenergibyrå IAEAInternational Atomic Energy Agency (IAEA) är en oberoende internationell organisation med nära band till FN. Som en uppföljning av icke-spridningsfördraget är IAEA: s uppgift att kontrollera att kärnvapen inte sprids till nya stater. Enligt icke-spridningsfördraget får Iran utveckla kärnkraftsproduktion för fredliga ändamål, men får inte förvärva kärnvapen. Kärnkraftsbyrån har länge följt Irans kärnprogram. FN-sanktionerna mot Iran sedan 2006 baserades på IAEA:s rapport om att det iranska kärnkraftsprogrammet inte överensstämde med FN:s föreskrifter. Efter ingåendet av kärnkraftsavtalet 2015 genomförde IAEA en rad inspektioner i Iran och drog slutsatsen att Iran hade uppfyllt sina skyldigheter i enlighet med avtalet och FN:s säkerhetsråds resolution 2231.
EU och USA pressar Iran om inspektionerNYHETSSAJTEN EUROPAPORTALEN Allmän e-post till redaktionen: info@europaportalen. se. E-post till redaktionsmedlemmar klicka på respektive namn nedan: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anders Selnes STOCKHOLM Tel: + 46 (0) 70 328 20 86 Redaktör Bryssel: Fredrik Haglund BRYSSEL Tel: +32 (0) 493 77 87 26 Redaktör Charlotta Asplund Catot BRYSSEL Tel +32 (0) 485 647 884 Researcher: Olle Johansson Copyright © 2000-2022 Europaportalen, All rights reserved. Du får gärna citera oss men du får inte kopiera text eller bilder från Europaportalen utan tillstånd.
År 2019 meddelade Iran att det skulle bryta delar av kärnkraftsavtalet, till följd av att USA först bröt avtalet. Iran skulle ändå fortsätta sitt samarbete med IAEA. Tidslinje över konflikten i Iran 1951 blev Mohammed Mossadeq Irans första demokratiskt valda ledare. En sådan demokratisering hotade västerländska oljeintressen i Iran. Detta ledde till att Storbritannien och USA hjälpte till att avsätta Mossadeq genom en statskupp 1953, för att sedan lämna tillbaka makten till den västvändande diktatorn Shah Reza Pahlavi.
USA:s lag markerar mot Iran – flaggan utbytt - Nerikes Allehanda
Drivkrafter för IsraelIsrael och Iran har länge varit rivaler som kämpar om makt och inflytande i Mellanöstern. Israel uttrycker farhågor för att Iran kommer att använda kärnvapen mot dem. Israel har sagt att det inte är rädd för att agera på egen hand, och att det kommer att se till att Iran aldrig utvecklar kärnvapen.
Iran, å andra sidan, ser mordet som ett angrepp på Irans suveränitet och hävdar rätten till självförsvar. Soleimani hade varit ansvarig för Irans militära och hemliga operationer i Mellanöstern utanför Iran, och hade som mål att driva USA ut ur regionen. Han var en mycket mäktig och populär ledare i Iran. Den iranska ledningen lovade därför att hämnas mot USA för mordet på Soleimani. Natten till den 8 januari avfyrade Iran 22 raketer mot två militärbaser i Irak, där bland annat amerikanska och norska styrkor var stationerade. Ingen bekräftades dödad, men iransk tv hävdade fortfarande att attacken dödade 80 amerikaner. Iran presenterade attacken som självförsvar och som hämnd för mordet på Soleimani.
Internal Diversity: Iranian Germans Between Local Boundaries
Avtalet innebar att sanktionerna mot Iran, som säkerhetsrådet först antog 2006, skulle avskaffas. De flesta av FN:s sanktioner mot Iran slutade den 16 januari 2016. FN:s generalsekreterare António Guterres uppgav att kärnvapenavtalet med Iran var ett bra exempel på internationellt samarbete och diplomati. Säkerhetsrådet antar atomavtalen kring Iran år 2015. Foto: UN Photo Iran tar fallet till Internationella domstolen i HaagEfter att USA bröt kärnkraftsavtalet med Iran 2018 och återinförde sanktioner mot landet tog Iran ärendet till Internationella domstolen (ICJ), FN: s högsta juridiska organ. I oktober 2018 krävde ICJ att USA skulle lindra sina ekonomiska sanktioner mot Iran, med hänvisning till behovet av tillgång till mat och humanitära produkter för det iranska folket.
Inför England mot Iran: Förhandstitt och speltips | TVmatchen.nu
Vädjan: Kasta ut Iran från VM – in med Ukraina - Folkbladet
Iran - United States - 29 november 2022 - fotbollskanalen.se
Frida Nordstrand besöker VM-landet - där kvinnor inte får gå